I vårt undermedvetna har många av oss en förkärlek för blomstrande ängar och i reklamen hålls ofta dessa bilder levande för oss genom att stå för god miljö och trygghet. Nu för tiden är det dock ovanligt att se en mångfald av ängsblommor på samma ställe. Orsaken är att betande kor flyttat från de magra hag- och ängsmarkerna och ner på den bördiga åkerjorden. De får inte i sig tillräckligt med energi på de magra markerna så att det räcker till för deras enorma produktion av mjölk. Granplanteringar har istället tagit över de gamla ängarna och åkermarken gränsar nu oftast direkt mot skogen – hagmarkerna är borta och därmed också utrymmet för ängsblommorna.
Blivande äng på Herresta Lada
Men nu har det har blivit en renässans för blomsterängen! Många kommunala parkförvaltningar låter numera vissa marker bli blomsterängar. Trafikverket har nu slutat bespruta vägkanter vilket på många ställen haft en förbluffande positiv effekt. Idag har man t o m anställt specialister för att göra vägkanterna så artrika som möjligt.
Nu är målet att få en blomstrande vacker äng även här på Herresta Lada! Det är dock inte så lätt har jag förstått, men skam den som ger sig. Från tre ända upp till åtta år tar det innan ängen står i full blom vilket beror på att man ändrar biotopen från ett ekosystem till ett annat. Tålamod är alltså nyckelordet; inte min bästa gren tyvärr 😉